Jag hittade en fjäder
ensam på gatan - och tänkte
att jag aldrig ännu fått
blommor av dig, och -
när man tänker
och känner som jag
för dig - är det som om
allting skulle byta färg, och -
som om årstiderna skulle
se genom fönstret och be
mig att torka mitt hår -
före något, som jag inget vet
ännu om skall må hända.
Jag stiger in med sanden
som rinner ner på golvet
med vattendropparna från
morgon simningen i havet, och
detta rum börjar dofta -
för det är det rummet där
du legat en enda natt..
Och jag vet inte -
är det vackert eller sorligt,
då jag sätter det enkla, mjuka och
oskyldiga fjädret -
just där det bör vara.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti